Så var den stora dagen inne. Vi gav oss av torsdagen den 7/1 vid 11 tiden mot Nusnäs för att träffa min älskade Hobbe och naturligtvis Mats och hans pappa.
Jennie körde hela vägen, vi stannade ett par gånger för att få oss något till livs.
Det gick bra och vi var framme närmare halv åtta på kvällen.
När vi kom dit kom en glatt skällande hund utspringande, å vad glad han blev!!!!! Sprang runt som en liten tornado.
Efter en fika hos Mats och Per-Erik så åkte vi bort till Berits stuga där vi skulle bo, jag , Jennie och Jonas.
Någonting som de hade här i dalarna var kyla -30 på morgonen och ungefär - 26 på dagen. Det var så synd för jag hade velat promenera mer med Hobbe men det var alldeles för kallt, han klarade bara av små korta stunder ute och jag med. kameran klarade inte heller av kylan utan ballade ut, fick ta ett par foton genom fönstret, men det blev inga bilder ute på Hobbe i snön som jag hade tänkt.
De två dagarna gick fort, alldeles för fort och jag var tvungen att ta farväl av min älskling på söndagen.
Jag fick en minisemester ihop med mina barn och det uppskattade jag verkligen. Jag fick återse min Hobbe och hoppas att de kommer ner och hälsar på i vår.
Jag vill ha vår nu fryser så f-bannat och då kanske Hobbevovven kommer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
