måndag 28 november 2016

  Söndagen den 27/11

Förra veckan träffade jag mina kollegor plus några före detta kollegor. Vi hade knyt så det blev mycket gott att äta denna kväll. Vi gjorde även paketleken, en rolig tradition som ger många goa skratt. Fick en väldigt fin orkidé, så underbara kollegor och vänner jag har som tänker på mig.  


Tidigare på förmiddagen var jag på Sahlgrenska för att göra njurröntgen vilket visade sig att det inte stämde. Så är det när man läser slarvigt och att de skriver lite otydligt. Anmälan skulle göras på röntgen men sedan skulle jag ner en våning till njuravdelningen. Där fick jag en kanyl i armen och ett radioaktivt ämne insprutat, efter fyra timmar skulle jag komma tillbaka. Under tiden gick jag till provtagningen och blev stucken ännu en gång. Vi hann hem och äta lunch  innan vi var tillbaka på njur igen där tappade de mig på några rör blod. Detta skulle göras för att se hur njurarna rensa blodet inför kommande cellgiftbehandling.

Igår var det första advent, alla stakar och stjärnor är framplockade, på lördagskvällen tog jag  och Hansi en kvällspromenad för att titta på alla vackra ljus. Vi firade Hansi på söndagen, han  fyller år på torsdag den 1:a så vi gjorde det lite i förskott. Hugo fick välja mat så det blev Tacos, bra val, lätt och smidigt att fixa till :-), efteråt blev det naturligtvis tårta. 



Så var vi framme vid idag då jag var till läkaren på onkologen. Luzmila heter läkaren, mycket trevlig och det visade sig att hon samarbetar med min förra läkare och hoppar in när hon inte kan. Vi hade en liten pratstund som inte gav mer än vad jag redan visste men jag fick reda på att redan på onsdag sätter behandlingen igång 9.30, snabba bud.
 Efter det var det sköterskans tur att prata med mig och lämna information, samma cellgifter som förra gången så jag vet ju vad jag har att vänta, hualigen! Vikt och längd fick jag ta, lite lustigt att jag krympt en centimeter sedan oktober månad, kanske hände på operationsbordet, hihi. 

Så var det bara att gå till provtagning igen, förra proverna hade visat lite för höga halter av salter.
Vidare till apoteket för att hämta ut cortison som jag ska ta kvällen innan behandling och på morgonen, usch denna medicin som jag svullnar upp av och får sådana hungerkänslor av!
Efter det gick jag och beställde tid hos frisören för att prova ut peruk, ska dit imorgon klockan två.

Nu sitter jag hemma i soffan och det går runt i huvudet av alla känslor, nu börjar snart den tiden som jag bävat över, var tredje vecka blir det och 6 behandlingar. Hoppas jag inte kommer må allt för dåligt, nu kommer det ju snart en tid jag älskar, julen. Får se det positiva till våren är jag "fit for fight"
 igen.

Ha en underbar vecka. Kramar


torsdag 17 november 2016

Torsdagen den 17 November

Så har det gått ytterligare en vecka. Det går framåt och jag mår ganska bra har lite ont i mellangärdet ibland speciellt om jag böjer mig framåt. Finns dagar då jag tänker negativt och då kan jag bli deppig men som tur går det över till nästa gång.

Har fått kallelse till läkare på onkologin, 28 november ska jag dit så nu är det snart dags för cellgifterna. Ny läkare har jag fått som jag inte  känner till, tänk vad trevligt det hade varit om hon ringt och presenterat sig speciellt när det dimper ner en ny kallelse dagen efter och frågor uppstår! 

Den kallelsen var till njurröntgen, hade inte en aning om att jag skulle göra en. Ska göra den  den 24 november, först ska jag dit 8.30 och få en injektion sedan får jag lämna stället och komma tillbaka efter 4-5 timmar för att göra röntgenundersökningen.
Fick en remiss i första brevet för provtagning som ska göras 2-3 dagar innan läkarbesöket. Stod inte om jag skulle göra det på vårdcentral eller på Sahlgrenska. Det fick bli ett samtal till onkologen där jag fick svar på mina frågor. Jag kan välja och det går bra att göra det samma dag som röntgen, så bra :-)

Igår var vi med min dotter till Ullared, skönt att komma bort ett tag. Det var inte så mycket folk som vi befarat. Vi var väl där ca 5 timmar, fick tag i lite saker, en del grejer är billiga men inte allt, leksaker är något man tjänar på att köpa där. Vi hade tur när vi kom till kassan, det öppnade precis en ny så vi slapp stå i kö! Tur ska man ha ibland.

Imorgon kommer mina systrar hit och vi ska prata om julen, får se vad vi kommer fram till. Vi ska även göra bouppteckningen efter mamma.

Ha en go helg nu alla vänner, hoppas vi kan få lite sol.

torsdag 10 november 2016

Torsdagen den 10/11-16

Nu är det precis 4 veckor sedan jag gjorde min operation. Dagarna går snabbt och jag har inget svårt att fördriva tiden. Hansi är arbetslös så jag har sällskap  vilket gör ju sitt till. Har inte hänt så mycket sedan sist. Vädret har inte varit det roligaste, kallt och blåsigt men lite promenader har det blivit, Uddevalla strandpromenad, Slottskogen, Fiskebäck för att nämna några ställen. Sedan har jag bakat, hälsat på på jobbet , läst, tittat på film mm.

Läkaren som operera mig ringde förra veckan för att höra hur jag mår och för att bekräfta att det var som de trodde att det var den förra cancern som spridit sig. Hon skulle kontakta JK för att höra om de beslutat något för vidare behandling men ännu har jag inte hört något, jobbigt med väntan tycker jag. Känner mig lite extra glad idag för jag fick min sista Fragminspruta , nu slipper jag "getingsticket" varje dag, hurra!!!!

Igår var jag och Hansi ute och åt på Bryggeriet tillsammans med mina systrar och deras respektive. Efter maten var vi på teatern "Grottmannen", Robert Samuelsson spelar i denna enmansshow. Har inte skrattat så mycket på länge, här förklarar han på ett humoristiskt sätt skillnaden mellan man och kvinna. Vissa saker var så träffsäkra även om de blev på ett litet överdrivet sätt men det blev ju desto roligare. Rekommenderar den verkligen :-)

Nu är det bara ett par veckor till advent , det är något jag gillar när alla ljusstakar, stjärnor och utebelysning lyser upp denna mörka årstid. Snart dags att börja baka lussekatter, vörtbröd, julkakor och eventuellt godis, härlig tid bara man inte stressar utan gör det man hinner med.
Glöm inte era pappor på söndag för då är det Fars dag, själv får jag tända ett ljus för min.

fredag 28 oktober 2016

Fredagen den 28/10

Ska försöka sammanfatta veckan som gått. I söndags hade jag en liten downdag men min dotter, hennes man och mina barnbarn kom på en liten fika och liva upp mig. Visade Hugo mitt ärr och han gjorde stora ögon och sa oj sedan var det inte mer med det, vi fortsatte att prata om Pokemon som är hans största intresse just nu. Fick en vacker bukett med rosor och ett hjärta av dem :-)





 



































Måndagen var det dags för mammas begravning på Västra kyrkogården, Lukas kapell klockan 13.30. Vädret har inte varit så bra men just denna dag lös solen och alla höstträd blev extra vackra. Stunden i kapellet var sorglig men fin och så mycket härliga blommor. Får citera min syster som också lade märke till att precis när Ted Gärdestad sjöng "när solen går upp" så letade solens strålar in i fönstret och lös på oss där vi satt. Man blir väl lite extra känslig en sådan här dag men det kändes som mamma verkligen var där med oss. Efteråt samlades vi på restaurang Portofino där vi åt en god landgång och tårta. När vi kom ut därifrån var det mulet väder igen!





 


































 Tisdagen var en lugn hemmadag. Så kom onsdagen och jag tog bort mina agraffer, känndes knappt och det var så skönt att bli av med dem. Vi var iväg och handlade lite sedan hände inget speciellt mer den dagen.

På torsdagen var jag och hälsade på på jobbet. Så härligt när man blir mottagen av kramar och snälla ord, underbara barn och kollegor man kan inte bli annat än superglad!
Efter det åkte vi ner till Sara som gjort flera av blomsterarrangemangen till mammas begravning, en sådan duktig tjej och hon ställde upp extra på sin lediga söndag , då är man verkligen värd en liten present. 

Så är vi framme vid idag, tandläkarbesök stod på schemat. Allt gick bara bra där, med beröm godkänt, så himla skönt. Sedan var det bilens tur, dags att byta till vinterdäck.
Ikväll ska vi sitta lite barnvakt, vi skickar Jennie och Martin på en skräckupplevelse på Liseberg, hoppas de får trevlig
Önskar alla en riktigt trevlig helg. Kram!


lördag 22 oktober 2016

Lördagen den 22/10

Nu har det gått över en vecka sedan operationen inte klokt vad tiden flyger fort!
De senaste dagarna har jag fått ännu fler blommor, en ljuvlig bukett från min goa vän Lena och hennes man Leif, den andra vackra buketten var från en familj från förskolan  (blev så överraskad), till finaste fröken stod det på kortet, så gulligt och så värmande :-)

















 Hansi har fått varit min sjuksköterska och lagt om mitt operationssår men igår åkte bandaget av. Inget litet sår precis ca: 30 centimeter långt och ihopsatt med 34 agraffer (ska bespara er en bild på det). Nu ska det inte på något nytt bandage, såret såg fint ut och så hoppas jag det förblir,
Nu är det även slut på smärtstillande tabletter men jag verkar klara mig bra utan. Då återstår bara de 19 sprutorna, en varje kväll ska jag ta för att undvika blodpropp. Jag gillar det inte tycker det är jättejobbigt, första gick bra men det tar emot mer och mer för varje dag, jaja bara att stå ut!



Idag har jag och min man prövat nya ugnen igen, bullar blev det denna gång både smör och kanel.
Nu önskar jag er alla en fortsatt trevlig helg. Kram


tisdag 18 oktober 2016

Tisdagen den 18/10

Skönt att sova i sin egna säng igen, sov ganska gott men drömde mycket. Inte så ont, visst känns det men ingen större fara tabletterna hjälper bra. Fick frukost på sängen idag av min underbara man.

Vi tog en liten promenad i det härliga höstvädret, inte så kallt och inte blåsigt, mulet väder men jag njöt av de vackra höstfärgerna.

Efter det tog jag en tur till världens härligast frisör som alltid tar emot mig med ett glatt leende :-D Först tänkte jag att jag struntar i att göra något åt håret eftersom jag kanske tappar allt när jag ska cellgiftsbehandlas men jag ändrade mig. Håret var så slitet och behövde lite färg på utväxten, nu när allt gått så bra och jag är så lycklig över det så kändes det som jag var värd det och må ändå bättre,  och så blev det!



På dagen kom ett blomsterbud med blommor och choklad. Tack igen Lena för de fina blommorna och chokladen som jag ska smaka på någon dag när magen inte är så upprorisk du,är så himla omtänksam.


På eftermiddagen ringde det på dörren, det är blomsterbud ropade Hansi då han svarat i porttelefonen. Vad konstigt att de inte ringde först och kollade om vi var hemma sa jag och gick mot dörren. Ut ur hissen kom två leende ansikten som jag kände igen, vilka luringar! Det var mina kära vänner och kollegor som stod där med en blomma till mig, så himla kul att se och krama om dem igen.
Vad rik jag känner mig som har sådana vänner :-)



måndag 17 oktober 2016

Torsdagen den 13/10, Operationsdagen!

Nu ska jag dra mig till minnes och skriva lite om det jag varit med om de senaste dagarna.
5.45 infann jag mig på avdelning 67 , jag fick eget rum, nummer 6. Fick byta om och fick dropp kopplat i armen och några tabletter, sedan var det bara att vänta. Strax efter 7 bar det iväg till operation. Väl där fick jag flytta över till operationsbordet och det pysslade om mig med en massa saker. Hansi var med mig hela tiden och åkte först hem när jag åkte in till operationssalen, klockan var väl ca 7.30.  Där kopplade de in EDA, ryggbedövning. förra gången var det hemskt jobbigt kom jag ihåg men denna gången gick det riktigt bra, så var det dags att sova ett tag.


Klockan var 16.00 när jag vaknade upp, kom ihåg att det första jag gjorde var att känna eter om jag hade stomipåse på magen, där fanns ingen, nej tänkte jag de har inte kunnat ta bort tumörerna. Då hörde jag Hansis röst som sa att allt gått bra och till det bäst, de hade fått bort tumörerna och jag slapp stomi, vilken lycka :-) Det jag mest längtade efter var vatten för fy vad torr i munnen jag var, som sandpapper, aldrig har väl vatten smakat så gott.  Röntgen kom och röntgade cvk:n, lite bökigt men det gick bra. Vid 20.00 var vi tillbaka på salen och Hansi åkte åter hem. Droppet åkte bort och nu var det blodtrycks, syre och pulskontroller var tredje timma.

Fredagen den 14/10

Idag mår jag bra, eda är helt otroligt, inget ont alls. En liten yoghurt åt jag till frukost och det gick fint. Sedan skulle jag upp från sängen till stolen, det kändes okej, lite illamående men det gick snabbt över. Läkaren gick ronden och hon berättade att allt gått så bra, de hade fått bort allt. Efter ett tag kom sjukgymnasten och vi tog en liten promenad i korridoren, kändes helt ok och hon skojade med att det är ju bara att åka hem så bra som det här går. Dagen förflöt på, åt på rummet denna dag. Hansi, Jonas och Peter  kom på besök. Jag fick så vackra rosor av dem.

Lördagen den 15/10

På nätterna går det si sådär att sova, man blir ju störd hela tiden men det är ju ett måste. Vill också tala om att personalen här är helt otroligt gulliga all eloge till dem. Första duschen , så skönt, efter den känner jag mig ännu friskare. Dagen bestod som vanligt av promenader i korridoren, blåser gör jag också i en slags pipa, varannan timma för att få upp eventuellt slem och slippa lunginflammation, måltider som är väldigt små måste vara försiktigt så här i början och matlusten är ju inte så stor, läsning och härligast av allt är när jag får besök. Idag kom Hansi, Jonas, Jennie och Martin och jag fick finsk marmelad till Hansis glädje :-) Min man stannade kvar när de andra åkt, han fick tillåtelse att stanna länge eftersom jag har eget rum. Han hade köpt Bingolotter och vi spelade, jag vann 100 kronor, jippie!

Söndagen den 16/10

Idag ska edan bort och även katetern. Edan tog de bort på morgonen, kändes inte alls. Jag fick morfintabletter, både långtidsverkande och korttidsverkande. Oj så trött jag blev av dem, hade svårt att hålla ögonen öppna, sov från och till ända fram till 17 tiden men ont hade jag fortfarande inte som tur var. Katetern tog de också bort utan bekymmer.  Hansi kom som vanligt på besök, vi sov en timma ihop på rummet, jag i sängen och han i fåtöljen, hihi, sedan piggnade jag till  som tur var. Jag fick byta rum idag, de skulle måla om det rum jag hade. Fick nummer 8 istället, fortfarande eget och lite större så det gjorde ju ingen. 

Måndagen den 17/10

Blev ingen direkt sömn inatt. sov väl för mycket igår. Första dagen jag var riktigt sugen på frukost, efter det tog jag en dusch och sedan kom läkaren in. Jag får åka hem idag eftersom allt gått så fint och allt fungerar med magen, hurra!!!. Hon berättade också att jag hade en lång tjocktarm därför kunde de undvika stomi, de hade tagit bort en lång bit men den bit som var kvar var längre. Nu åkte sista slangen bort, cvkn, kändes inget det heller. Blev mycket information från sköterskan vad jag ska tänka på, vilka mediciner jag ska ta osv. Klockan två kommer Hansi och då bär det av hemåt igen. Tack alla för all er stöttning de här dagarna har känts så himla gott att läsa allt på facebook, messenger, snapchat, sms och telefonsamtal.. Är så glad att allt gått så bra, att jag fick ett så bra besked när jag vaknade upp efter operationen det  hjälpte mig till en stark positiv känsla och då går allt lättare :-D
Hemma hade Hansi köpt bakelse och blommor, så gulligt :-)
 

onsdag 12 oktober 2016

Onsdagen den 12/10,  dagen före operation

Så var det dagen före , imorgon händer det! Var tidig idag på jobbet, Lena på avdelningen bredvid kom med en liten nalle, en maskot för att bringa tur. Hon vet vad jag gillar, blev så rörd av hennes omtanke, tack söta Lena.

Ann var snäll och bytet skift med mig idag (skulle varit sen egentligen) för att jag tillsammans med mina systrar skulle träffa prästen som ska hålla i mammas begravning. Det var en trevlig, kul och lite vimsig präst som var lätt att samtala med, det kändes bra. Efter samtalet var jag nere på Linnegatan och beställde blommor till begravningen.

Min son Jonas kom på besök, vi tjöta lite, åt gott (beställde kinamat) och bara slappa framför tv:n.
 Jag har börjat packa ner lite saker i en väska som jag ska ha med mig till sjukhuset, tack Carina Härström för den goda duschkrämen, ska bli härligt att använda den när jag får duscha första gången efter operationen.

Kvällsmaten får bli två näringsdrycker som jag måste få i mig enligt läkaren. Innan läggdags blir det dubbeldusch med Descutan sedan blir det att sova i nytvättade lakan, hur nu sömnen blir. På morgonen blir det en ny dubbeldusch innan jag beger mig iväg till Sahlgrenska, ska vara där 5.45 imorgon bitti. Jag är först i kön och ska vara nere på operation klockan 7.00. Nervös, inte alls ... skoja bara, nervös är jag men det hör väl till. 

Nu alla nära och kära, alla som givit mig så mycket omtanke, det är nu jag tar med mig alla era omtänksamma, stöttande och älskvärda ord,  alla hjärtan och kramar mm. Tänker på er alla och tar med mig allt positivt, vet att ni är med mig i era tankar. Så tack snälla, gulliga, rara, söta ni och håll tummar, tår och allt annat för att det går så bra som möjligt. Ni är bäst!!! <3 nbsp="" p="">
Skriver så fort jag kan och får möjlighet igen.

måndag 10 oktober 2016

Måndag 10/10 Stomimottagningen

Fick gå från jobbet tidigare idag för att kunna vara på Östra sjukhusets Stomimottagning 15.30. 
En kvart efter utsatt tid kom jag in till en Stomiterapeut vid namn Eva-Lena. Hon informerade hur det var att leva med stomi och att det finns två olika sorter beroende om det är från tunntarmen eller tjocktarmen som stomin är kopplad till. Hon visade påsar, hur man tog av och på dem mm och vi fick ställa de frågor som vi hade.

Efter det fick jag lägga mig på en brits och göra några små situps för att hon bäst skulle se vad stomin ska placeras. Hon målade med svart penna på magen så nu har jag två stora prickar där, fick med mig en penna så jag kan fylla i fall de försvinner efter duschen.

Nu är det bara tre dagar kvar till operationen och jag börjar bli nervös och inte blev det bättre efter besöket idag, usch jag vill inte vara med längre så känns det just nu samtidigt som jag vet att jag inte har något val utan får ta dag för dag men jobbigt är det :-(



lördag 8 oktober 2016

Lördagen den 8/10

I torsdags hade jag två underbara vänner som också är mina kollegor hemma på en bit mat. Fick en fin blomma av dem, en vacker Hortensia. Mycket tjöt blev det som vanligt, härligt att få sitta ner och bara koppla av tillsammans, de är ett sådant stort stöd för mig <3 p="">

Fick en ny spis på fredagsmorgonen, så himla gött, den andra har krånglat så länge.
Fredagskvällen tillbringade vi hemma hos min dotter och mina barnbarn. De hade köpt en liten söt hermelinkanin vid namn Smulan.

Idag lördag kom mammas dödsannons ut i tidningen, den blev fin tycker jag. Imorgon ska vi tömma mammas rum på äldreboendet!

tisdag 4 oktober 2016

Inskrivning tisdag 4/10

Dagen började inte så bra för en stund före vi skulle åka iväg så skulle jag ta kort på ett par underbara buketter jag fått. Första fotot gick väl bra men så vänder jag mig om för att gå till den andra buketten och glömmer  att det ligger en sak på golvet. Vad händer ....... jo naturligtvis snubblar jag över den och faller pladask på mage, telefonen flög åt ett annat håll. Skrapade upp armbåge och knä , axeln fick sig en törn och jag stukade långfingret, så typiskt mig!!!!

Nåja strax före 9.00 var vi i alla fall på sjukhuset avdelning 67 för inskrivning om än lite mörbultad. Först fick jag träffa en sköterska (Eva) som gick igenom allt praktiskt och alla uppgifter som jag lämnat. Tillbaka till väntrummet, sedan var det nästa sköterskas tur (Yvonne), som tömde mig på blod, 5 stora rör blev det. hon tog även blodtryck och syreupptagning, allt var bra :-)

Tillbaka till i väntrummet igen, så var det sjukgymnastens (Margareta) tur. Hon visade hur man på bäst sätt går i och ur sängen efter operation, tog fram en blåsgrej som man ska blåsa i 10 gånger/timma, hur viktigt det är att man förbereder sig och att man kommer igång snabbt mm.

Efter det var det läkarens tur (Charlotte Palmkvist), hon pratade naturligtvis om operationen. Det kan vara så att de inte kan operera bort tarmen eftersom jag är så mycket strålad och de vet inte hur sammanväxt den är med buken, levern skulle inte vara några problem. Om de kan operera tarmen så blir det troligtvis stomi livet ut sa hon. Det blir en stor bukoperation och jag lär få vara på sjukhuset 5-7 dagar beroende på hur det går. 

Så fick vi en paus på 1 ½ timma, vi åt lunch, handlade Descutan på apoteket, promenerade, sedan satt vi ute på en bänk i det soliga höstvädret. Klockan 13.00 var vi tillbaka på avdelningen. Vi väntade en liten stund så kom Eva och visade oss ner till uppvaket där vi skulle prata med en narkosläkare. Mer väntan men till slut kom vi in till läkaren och vi gick igenom narkos mm. Min önskan är att Hansi ska få vara på uppvaket när jag kommer dit, det skulle gå bra. Upp med papper till avdelningen igen, där lämnade jag dem och fick välja ett par näringsdrycker jag ska inta kvällen innan operation. Så var det äntligen dags att åka hem, så skönt att ha haft Hansi vid min sida hela dagen, två par öron uppfattar mer än ett par.

Många tankar har jag nu, och är fullproppad med information,  hur ska operationen gå? Vad händer om det inte kan ta bort tumörerna? Hur är det att leva med stomi? och tusen andra frågor snurrar i huvudet. Så trött jag blev och lite deppig, nu är det bara  9 dagar till operation, nervöst! Tack Lena Hagström Jönsson för blommor och för tröstande ord och för att du delar med dig av dina upplevelser och kunskaper, tack min syster Marie för de vackra rosorna och tack mina underbara kollegor för den fina buketten <3 br="">



torsdag 29 september 2016

En sorglig dag :-(

En sorglig dag!

Onsdagen den 28/9 åkte vi till mamma på äldreboendet. Hon hade varit mycket dålig i flera dagar. Hon hade inte kunnat äta alls sedan 6 dagar tillbaka för hennes sväljreflex hade slutat att fungera. Vak hade hon som satt dygnet runt hos henne, hon fick morfin och lugnande och vi var flera som var där hos henne ofta. När vi kom dit lät det ungefär som en respirator när hon andades, precis som dagen innan. När jag, min man och min son varit där ca 2 timmar tänkte vi gå men då dök två av mina systrar upp, kändes bra för då fanns det någon där en stund till. När vi pratat en stund märker vi att mamma andades annorlunda, lugnare och tystare, hon känns även kallsvettig och kallare på armarna. Vi stannade en stund till, så hör vi att hon får ett kort andningsuppehåll, efter en stund till får hon ännu ett och så blir det ett par gånger till tills hon slutar andas helt. Allt sker ungefär under en kvart, vilken tur att vi inte gick och vilken tur att mina systrar var där. Nu var äntligen mammas liv här på jorden över, hon kämpade så länge och hade önskat detta.Klockan var då 15.48.  Ledsna blev vi förstås och en tomhet infann sig. Vi tog farväl av mamma som såg så fridfull ut där hon låg.

Till mamma

Då mammorna kom till
Var tanken ganska klar
En mamma har nå`t i sig
Som ingen annan har
Hon ger dig all sin omsorg
Försöker att förstå
I alla livets väder
Hon är att lita på
Du som haft mig vid ditt bröst.
Vid behov gav du mig tröst.
Du förstod när jag var sjuk.
Du smekte mig med hand så mjuk.
Mötte mig på min nivå.
Fick mig läxorna att förstå.
Med en ängels tålamod
ingav mig med eget mod.
Känner tacksamhet så stor
till min kära gamla mor.


 

Tordagen den 29/8

Efter en orolig natt med mycket tankar och minnen var det dags att åter möta en dag. Jobbar inte idag och inte imorgon heller. Hansi åkte iväg på en arbetsintervju, bara att hålla tummarna till att det leder till något. Efter det åkte vi hem till min ena syster, vi fikade och satt och pratade om allt möjligt. Vi gick även igenom lite praktiskt inför mötet med begravningsbyrån som är imorgon. När vi kom hem låg kallelsen till sjukhuset som jag väntat på.  På tisdag ska jag på inskrivningsbesök, operationen blir den 13/10!

lördag 24 september 2016

Tredje gången!!!!!!

Åter tillbaka till bloggandet 2016

Nu tänkte jag börja skriva här igen för ett tag i alla fall. Känns som lite terapi, jag kan läsa och gå tillbaka när jag vill komma ihåg  om så behövs (jag har lätt att förtränga saker) sedan kan ni som vill följa mig i min kamp. Ja för så är det för tredje gången har jag fått diagnosen cancer, denna hemska sjukdom som är så envis och tydligen inte vill lämna min kropp!

Lördag 7/5 och söndag 8/5

Denna helg åkte vi ner till Tylösand tillsammans med Jennie med familj, Jonas och Peter. Vi hade hyrt ett par stugor på campingen. Det var en härlig helg med fint väder, lek, promenader, minigolf, grillning mm, vi firade även min födelsedag där. På vägen hem stannade vi till i Varberg och gick runt på fästningen, vi satte oss ner medans barnen lekte på lekplatsen som låg i närheten det var då vi såg att min fot och vad svullnat upp rejält! Det var så den är sjukdomsresan började.





Tisdagen den 21/6

Klockan 14.00 hade jag tid hos min läkare, sista besöket sedan var jag friskförklarad efter andra omgången cancer som jag fick för 5 år sedan. Kontrollen gick bra men innan jag gick därifrån tog jag upp det där med mitt ben för svullnaden ville inte ge sig riktigt. Hon tittade och såg  att den var lite svullen och sa att hon skickar en remiss så jag kunde göra en datortomografi. Hennes förklaring var att ljumskflödet inte fungerar så bra eftersom jag är så strålad på vänster sida eller att det kanske finns något annat som sätter stopp. Det var bara att gå hem och fira att jag var friskförklarad och sedan vänta på remissen.

 


Söndagen den 3/7

Denna dag firade vi Hugos 6-års dag som egentligen är den 22/6. Underbara barnbarn som fick en massa presenter och vi fick äta goda tårtor mm. Tiden går fort, till hösten är det dags att börja i sexårsverksamhet och Hugo själv börjar se lite tandlös ut.


 Fredagen den 8/7 - 17/7

Hansi och jag gjorde en bussresa till Kroatien, vilken tur vi hann göra resan innan jag fick mitt besked. Resan ner var lång men det gick bra men det var många långa köer.  Sov ganska bra på natten på bussen, när vi väl var framme och gick ur bussen så slog värmen till som het vägg, luftfuktigheten var 78% och det var 34 grader. Sedan var det en himla massa trappor vi måste dra våra väskor uppför (räknade dem senare, det var 118 trappsteg) innan vi komma upp till rummet. Jag förbannade mig själv att jag packat ner alldeles för mycket men vem visste att vi skulle slita så tungt. Det började jobbigt men sedan blev allt bättre och bättre, hotellet var bra, maten god, gott att dricka,  underbart land, härliga utflykter, fantastiskt klart vatten mm, fanns inget att klaga på. Träffade så fina människor på resan, trevliga och lätta att prata med då tänker jag speciellt på Eila, Rolf, Birgitta och Mats. Hemresan var jobbigare trots att vi inte satt fast i långa köer, hade svårt att sova denna natt, kanske det berodde på att vi snart var hemma. 

Tisdagen den 26/7

Dags för datortomografi, 10.30 hade jag tid, det var snabbt överstökat men den där känslan man får av kontrastvätskan är kort men lite obehaglig tycker jag. Så nu var det bara att vänta på svaret.

Måndagen den 1/8

Är inne på min sista semestervecka och jag får svar från läkaren som ringde upp mig. Hon sa ingenting om mitt ben men det hon sa kom som en chock! Under samtalet tar jag allt väldigt sakligt och försöker få in det hon säger efter men när jag lagt på så brister det och det hon sagt börjar repetera sig i huvudet. De har hittat förändringar i tjocktarmen och i levern, fattar inget, söker för benet och får ett helt annat besked. Tumören i tjocktarmen är ca 3cm och den i levern 1 cm. Hansi är den som är trösta mig då jag under gråt försöker förklara vad läkaren sagt. Det måste vara ett helvete att vara den som står vi sidan om, man kan ju inte göra något men för mig är det guld värt att veta att det finns någon där till tröst. Alla ska veta att det räcker att veta att ni finns där, en kram ett en klapp kan betyda mer än massa ord  och även vetskapen om att jag kan vända mig till er om jag behöver prata, få sällskap eller hitta på något kul. Nu kommer åter en väntan på nästa kallelse till biopsi av levern och koloskopi av tarmen.

Torsdag 11/8

Var jag på Sahlgrenska och lämnade blodprov inför kommande biopsi.

 Måndagen 15/8

11.30 var det dags att infinna sig på onkologen. Fick en säng och fick byta om till sjukhuskläder och en kanyl fastsatt i armen. klockan 13..00 var jag på biopsin, Hansi var med mig hela tiden. Först kollade de levern med ultraljud och fasen vad hon tryckte hårt, gjorde riktigt ont. Sedan sprutade de in någon slags kontrastvätska, så var det dags för bedövning och sedan själva biopsin. Innan hon gjorde det sa hon att det inte var någon idé att göra biopsin för tumören satt så svåråtkomlig. Hon ringde till någon annan läkare som sa att hon måste pröva, efter 5 försök gav hon upp. Jag blev skickad tillbaka till avdelningen och var tvungen att ligga kvar där ett par timmar för blödningsriskens skull. Hade väldigt ont dagen efter kan jag tala om. Denna dagen började jag även äta fiberfattigt, det måste jag göra ända fram till koloskopin är gjord.

Måndagen den 22/8 

Hade jag semester för att börja med laxermedel, oj vad toabesök de blev!!!!!


Tisdagen den 23/8

Fortsatte med laxermedel , 12.45 skulle jag vara inne på sjukhuset. Koloskopin var inte så jobbig som jag trott men visst kändes det när det drog i tarmen och jag känner mig lite utlämnad. Fick ligga på sidan och titta på en skärm där jag kunde se hur tarmen såg ut och även tumören, det tog prov på den.. Så var det dags att vänta på nästa provsvar. Denna eviga väntan som tar så psykiskt på en, hur många tankar och scenarion som helst som dyker upp, svårt att sova är det med. Man dras mellan hopp och förtvivlan.

Fredagen den 2/9

Läkaren ringer om provsvaren och det visar sig att det är den gamla cancern som kommit tillbaka igen. Nästa steg är att vi vill göra en PET-röntgen för att se om du har mer metastaser i kroppen, har du det blir det ingen operation utan cellgifter direkt, är det inte så blir det operation och cellgifter efter det. Sedan måste vi prata med leverkirurgerna om de kan ta bort den som sitter där sa hon. Mer oro, mer väntan, mer sömnlösa nätter, detta tar mentalt vill jag lova. Så var det nästa väntan på kallelse till PET-röntgen, suck.

Tisdagen den 13/9

Så var det dags för PET-röntgen, 11.45. Fick komma in i ett litet rum, innehöll en brits och en stol och inga fönster. Sköterskan satte en kanyl i armen, jag är svårsucken och har bara ett bra kärl i armen, fungerade även denna gång. Fick en tablett som var pulsnedsättande,  han tog in en apparat som sprutade in ett radioaktivt ämne. Efter det skulle jag ligga på britsen i en timme, ingen radio, ingen tv, fick inte ens läsa eller använda mobil, alla muskler skulle vila medans ämnet gick runt i kroppen. Det var en vääääldigt lång timma, så tråkigt att bara ligga där. Timmen gick i alla fall och det var dags för röntgen, tog ca 25 minuter men där fanns det musik att lyssna på, lite ironiskt att sista låten de spelade var "Born to be alive", fick även göra en ny datortomografi. Den här väntan som skulle följa innan jag skulle få svaret från röntgen var nog den längsta och värsta väntan. 

Tisdagen den 20/9

Nästa samtal från läkaren kom denna dag, så nervös jag var, vad skulle jag få för besked. Mitt i allt det värsta fick jag ändå det bästa besked jag kunde få. De hade inte hittat fler metastaser, möjligtvis en liten men den satt också i tjocktarmen, så nu ska jag få min operation :-) De kommer att ta bort över halva tjocktarmen, men det finns ju alltid ett men, min tarm är skadad av strålningen sedan tidigare så de kan inte lova hur operationen går, kanske får jag leva med stomi resten av livet. Jag ser det ändå som ett positivt beskedet det kunde varit mycket värre och att leva med en påse på magen är det många som gör. Tumören i levern kan de också operera bort samtidigt. Får citera min kollega "Nu får vi fira att du ska göra en stor operation". Känner mig lättad även om jag är nervös och orolig för vad komma ska, vet inte hur jag ska förklara men det känns "tror jag" ungefär som jag sprungit ett långt lopp och är helt utmattad både kroppsligt och mentalt. Tack och lov att jag har så många runt om mig, min man, mina barn, barnbarn, svärson, syskon, vänner, kollegor, barnen på förskolan mfl. Inom tre veckor trodde läkaren att operationen ska bli, så det är bara att vänta igen. Skriver här igen när jag vet mer för er som vill följa.






söndag 7 december 2014

                                            November

Då har November också passerat, denna månad har det mest varit mulet, regn och blåst.

På jobbet har vi haft det mindre kul. Målning av väggar samtidigt som vi hade barnen. Nu efteråt är det fint men det var inte kul att vara mitt i det. Vi var helt slut när vi kom hem, har aldrig känt det så motigt att gå till jobbet!

Vad har jag mer hunnit med denna månaden ..... måste ju berätta först att jag avslutade förra månaden med att ha mina systrar här med respektive på middag. En riktig trevlig kväll och jag tror att de gillade maten :-)









Frissan har jag varit hos med och försökt bli lite finare i håret. Har världens goaste frisörska, Marie alltid lika glad och trevlig och gör är gott jobb med mitt tråkiga hår :-) Fick tips av henne att åka till Koberg på julmarknad så det gjorde vi. trevligt och mysigt ställe men jag föredrar nog Wapnö där vi var förra året.













                                                                              
Jag tog ledigt en måndag och åkte till Ullared tillsammans med Hansi. Var faktiskt ganska lugnt och behagligt när vi kom dit 8 på morgonen men efter ett par timmar var det fullt ös i butiken!  


På Fars dag kom mina barn hit och deras pappa, Hansi fick present från mina barn vilket värmde mitt hjärta att de ser honom som en "extra" pappa.
Jag fick ett armband av Jennie (cancerfonden) vilket gjorde mig påmind om att jag ska på kontroll nu i december.
 Efter mat och fika gick vi ut och tog en promenad, en stund på lekplatsen blev det med där träffade vi på Mikael Wendel med dotter och hund. Vi gick även förbi och kollade in nybygget på Elins Gård













































































Mina kära kollegor och vänner var hemma hos mig på en tjejkväll, alltid lika trevligt att ses. Även hunden Lady fick vara med, väldigt snäll och stillsam hund som gärna ville ha sig en och en annan gobit :-)








Nu kommer advent med alla sina vackra ljus och vi går in i December månad som inger en massa förväntningar! Älskar advent, Lucia och jul med allt vad det innebär gäller bara att inte stressa för mycket och bara göra det man hinner med så man hinner njuta av det hela. Jag återkommer igen nästa år! 
God jul till er alla och ett riktigt gott slut!