Håret börjar lossna så smått

Nu har det snart gått 14 dagar sedan förra behandlingen, tiden går fort.
Jag mådde väl sisådär det första dagarna men jag kräktes aldrig utan hann mota olle i grind med tabletter.
Sedan kommer den där plåtsmaken i munnen som inte är så kul, man blir lite uppsvälld av cortisonet och får blossande ansikte emellanåt, sover dåligt och trött är jag.

Efter lite övervägande följde jag med Hansi hem till hans mamma ett par dagar, lite tveksam eftersom jag mådde lite kasst. Det var ett par sköna dagar med ompyssling och vila, det var härligt med lite miljöombyte. Bara att träffa Marjatta gör en glad hon är en sådan varm, glad, positiv och omtänksam person. Tyst var det också så jag sov ganska bra, ingen trafik hördes eller gapande personer eller ljud från andra lägenheter, bara fågelkvitter på morgonen!

Var på jobbet en dag och hälsa på, härligt att se alla igen. Barnen fick jag hälsa på ute får ju inte gå in i barngrupp på grund av infektionsrisken. Lämnade mitt läkarintyg och fika och pratade lite med kollegorna.

I helgen började ett helvete med magen. Spydde ett par gånger på söndagsmorgonen sedan sov jag bort hela den dagen. Nästa natt kom det andra vägen och det kom fort, så höll jag på och toaletten blev min bästa vän, tala om skitgöra! Det blev bättre dagen efter, Hansi var och handlade lite saker på Apoteket. Han ställer verkligen upp, helt fantastiskt. Åt lite mat och det kändes som allt gick åt rätt håll :-) Igår eftermiddag (tisdag) började helvetet igen, tala om att vilja ge upp allt. Nu är det ny dag och magen bubblar fortfarande får se om det blir bättre annars får jag kontakta sjukhuset. Känns som jag har pendlat mellan soffan och toaletten är rätt så trött på det, längtar efter en promenad.

Förra veckan beställde jag en ny peruk, tur det för idag har mitt första hår börjat falla. Ska ner och hämta den idag bara magen håller sig lugn.
Jag kom ner till stan och fick hämtat min peruk, så här tjusig ser jag ut i den :-)